Amazonas Framtid

Det finns två möjliga framtider för Amazonas, säger MST. Den ena är de stora jordägarnas och storbolagens. Den andra är det arbetande folkets. Det blir ganska tydligt när jag reser runt i den östligaste delen av delstaten Pará. Här har redan all regnskog huggits ned och sålts som ädelträ. Det tog ungefär 20 år, nu är det inte som att resa genom Amazonas, det känns mer som södra Bahia, gröna kullar med en hel del kor. Det är de som tagit över, markerna är oändliga, ägarna har inte betalt mer än en spottstyver, om de ens gjort det, det regnar en hel del. Inte underligt att vi kan äta billig brasiliansk oxfilé i Sverige.

Vad kommer härnäst? Jo nu är de tyst leden av eukalyptussoldater på väg. Här finns nämligen en av världens rikaste järngruvor, ett dagbrott med 90% järnhalt. Den nyliberale presidenten Cardoso privatiserade det statliga gruvföretaget Vale för ett pris som var bara en fjärdedel av vinsten idag. Nu är tanken att bygga stålindustri och då behövs det kol, eukalyptusen bränns till kol, det har precis börjat.

MSTs förslag är istället bosättningar, det har faktiskt kommit en hel del, bra i kommunen Eldorado de Carajas finns det 25, bara i den här delen av Pará finns det nu 500 olika bosättningar. Vi besökte två, hela samhällen med 5-600 familjer. Som en småstad med ett stort torg och kyrkor. I bosättningen där de överlevande från Massakern i Eldorado de Carajas, 19 jordlösa sköts ner av militärpolis på öppen landsväg, fick vi en storståtlig måltid med produkter från deras åkrar. Vi var sedan med vid en ceremoni vid minnesmonumentet och planterade en liten minnesskog.

MST, de hemlösas rörelse, gruvletarna, studenterna, alla är de upprörda över de enorma vinster som förs ut ur landet utan att något betalas i skatt. Den chans de har att komma åt företaget är med hjälp av det enorma tåg som under 2 mil delar en av MSTs bosättningar mitt itu. Där har det skett en hel del olyckor, därför samlade MST 5000 under en månad och protesterade, under tre perioder på vardera 3 dar stoppades de enorma gruvtågen. Till slut fick de några löften.

Vi såg ett sådant tåg passera, först två lok, sedan uppåt hundra vagnar, vardera 100 ton, sedan ett nytt lok mitt i, sedan vagnar igen och sedan ett lok till och så vagnar. MST sa att det var 200 vagnar, Tord Björk från Miljöförbundet gissade på 340. Kjell Eriksson räknade alla, resultatet är hemligt, kommer att publiceras i en kommande bok. Så mycket kan i alla fall avslöjas som att MST inte överdrev den här gången.