7.00 Vaknade, mediterade en kort stund och därefter lite yoga för att inte börja med att stressa upp mig. Men innan yogan hann jag sätta på datorn så att den skulle vara igång. Det är bra om jag är igång tidigt det kommer något brådskande, någon som jag måste ringa innan svensk lunch, kl åtta här. Jag kollade mejlen och lite på svenska tidningar, följer noga vad som händer i Gaza. Det visade sig att de kommit ett mejl från en tidning som var lite viktigt inför ett ev uppdrag. Men då var klockan redan över åtta, för sent.
8.00 Frukost här nere består av havregrynsgröt (lyckas på fatt på havregryn här, men de är naturligtvis fiberberikade) papaya och ett så kallat fullkornsbröd. I praktiken ett grahamsbröd, men det är max fiberinnehåll här. Sitter på takterrassen med en ljuvlig utsikt, stannar nån stund för att samla mig inför dan.
8.30 Hittar intressant material om eukalyptus i Brasilien på nätet, laddar ner det och för vidare till folk i Sverige som är intresserade av att arbeta vidare med problematiken. Den handlar mycket om hur vi använder våra naturresurser och vem som tjänar på det. Känner redan hur jag blivit trött, måste sätta mig och vila med en bok.
9.30 Har fått en begäran från Sverige att svara på redovisningsfrågor om det projekt vi genomfört tillsammans med de taklösas rörelse. Beslutar att bli av med skiten så fort som möjligt trots att jag egentligen inte har tid. Jag har efterhand upparbetat en avsky mot dessa pseudovetenskapliga modeller man arbetar med kring bistånd. Jag vet ungefär vad myndigheterna vill ha, men det bär mig emot, skriver under stort motstånd. Det slår mig sedan jag svarat på frågorna att jag egentligen inte svarat på de viktiga frågorna kring detta projekt, de ingår liksom inte i tankegodset. Det gäller ju att sätta sig ner och tala med folk i rörelsen, utvärdera hitta lösningar istället för att svara på de politiskt korrekta frågeställningarna. Biståndet har hamnat mitt emellan en slags teknokratisk tro på formulär och högerns vulgärangrepp. Sitter man nära verkligheten skäms man.
10.30 Nu måste jag ta en kaffepaus, borde varit längre
10.45 För en mindre batalj med DHL och Nordea om det VISAkort jag skulle få skickat hit, sedan mitt blivit skimmat. Idag är det faktiskt Nordea som uppför sig som stelbenta byråkrater a lá Brasilien. God dag Yxskaft svar på mejlen.
11.00 Skriver mejl till några tidningar som borde vara intresserade av det som händer i Amazonas, men som inte ens varat på mina förslag. Det gäller att vara envis.
11.30 Skriver svar på några frågor jag fått om Brasilien över mejlen, kommer frågor varje dag.
12.00 Måste vila mig igen, sätter mig med en bok
12.15 Ringer till Sverige till den tidningen jag borde ringt i morse, ringde förut men då var redaktören på möte. Nu har vi ett skapligt samtal, men uppgiften än så länge lite svävande. Jag skall få mer kött på benen på fredag. Kommer på att jag nog egentligen borde skicka några käcka förslag till dem
12.30 Talar med Ana från de taklösas rörelse om fortsättningen av vårt projekt. En av vännerna i Sverige har skickat pengar så att de kan köpa symaskiner till kvinnorna i kooperativet. Ana berättar vad som hänt med hennes och Pedros markstump i ockupationen.
12.45 Sätter mig för att meditera innan lunchen, efter fem minuter avbryter jag, kommer på att jag skall skriva lite om Ana på bloggen. Vill också avreagera mig på det jag läst på nätet om att 900 tjänster skall försvinna på Karolinska. Jag studsar upp och skriver inläggen.
13.00 Lunch på kilorestaurangen, mycket sallad som vanligt för mig, men kostar på mig en glasspinne som efterrätt.
13.30 Hade tänkt tillbringa den varmaste delen av dan med att motionssimma, men så dyker det upp mejl. Jag måste rigga en hel del kring min resa till MSTs 25 år som firas i södra Brasilien från den 20 jan och sen aktiviteterna kring World Social Forum. Det är flygresor och bussresor och övernattningar som måste synkas. Därför blir, som oftast min avresa försenad
14.45 Kommer jag äntligen iväg, första bussen smiter elegant förbi mig vid busshållplatsen. Men jag kommer fram tar en rejäl simtur och unnar mig 20 minuter efteråt på stranden med en bok. Skönt att komma iväg även om jag var jätteseg när jag stack. Jag behöver fysiska övningar för att orka.
17.30 är jag hemma igen, bussarna är sega, hade egentligen velat komma hem minst en timme tidigare, för det är då det är lagom temperatur för arbete. Jag tänkte sätta mig med min nya bok, men det kommer mejl emellan. Ett är bra, ett skrivuppdrag. Det verkar som om min resa upp till Amazonas och WSF kommer att gå ihop ekonomiskt och kanske ge lite vinst. Annars har årets vistelse i Brasilien blivit till en ren förlustaffär. Jag har inte skrivit något som gett mig pengar på mer än en månad, lite berodde det naturligtvis på att jag haft gäster. Ett tag har jag varit dyster, kan jag inte fortsätta med mitt personliga projekt, att stötta rörelser här och tjäna mitt uppehälle genom att skriva. Det gäller att hela tiden ligga före, hitta på nya uppslag. Det har gått i åtta år, men är inget självklart. Som ni ser är jag mycket tid på mitt rum. Det finns inte så mycket tid och ork att ta sig ut. Bagunçaço har sommarlov, men känner att jag skulle vilja vara mer hos de taklösa
18.00 är jag klar med mejlen, pustar ut lite. Sätter mig för att arbeta med boken, men märker att huvudet är för trött. Till slut sätter jag och mediterar i tio minuter för att få lite mer sinnesro
18.25 Börjar treva mig fram med inledningskapitlet i den bok jag planerar om Social rörelser och mina nätverkskontakter. Det går segt, jag letar efter en stil att skriva, mer personlig, men hur pass litterär skall jag vara. Jag har haft denna bok i huvudet i ett år snart, gått och bearbetat tankar och idéer, men aldrig haft tid för att sätta mig ner. Nu har jag bara några dar innan jag skall ut och resa, men börjar ändå känna mig beredd, prövar mig fram
19.15 Har inte kommit så långt, avbryter för kvällsmat. Sedan mina vänner åkt hem har jag återgått till en enkel sallad på kvällen, härligt med dessa grönsaker, avacados som är lena och mycket mycket större än i Sverige.
19.30 Har hela dagen haft bloggen i bakhuvudet, tänkt på att skriva just en sån här artikel. Den får därför företräde framför boken. Klockan blir mycket, egentligen vill jag inte arbeta senare än 20.00, kan bli svårt att stanna av innan jag skall sova, för mycket i huvet.
20.30 Just nu avslutar jag bloggen, snart snart går jag ut för att ta en juice på torget.
Extra 21.00 När jag drack min mangojuice trodde jag att dagens arbete var slut. Då dök Poquito, min gamle kompis från Bagunçaço upp.Han ville träffa mig, men också tala politik. Han arbetar på ett stort miljöorgan i Bahia som är kritiskt mot regeringens politik att satsa på eukalyptus. De vill komma till Sverige och berätta om sin syn. Vi bestämde ett möte, lätt uppeldad gick jag upp och skrev detta
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar