Har just läst Obamas bok, Min far hade en dröm. Som flera påpekat är han en bra författare, levande skildringar, bra språk. Han skildrar hederligt sin uppväxt och i kapitlet från Kenya får vi en välskriven Rötter text. Men det som intresserar mig mest är det han skriver om sin tid i Chicago, som community organiser. En scen från när han tar med sig medborgare till ett myndighetskontor är på pricken lik det jag var med om tillsammans med Poor Peoples Campaign i USA och som jag skrev om för Amnesty press http://www.leonardo.st/Skriva/USA/Cheri.htm Skillnaden var att Obama lyckades få dir pressen, vilket gjorde att myndighetspersonen fick ge med sig. I mitt fall kastade polisen ut pressen.
Jag blir lite imponerad av att Obama sökte sig till att arbeta som organisatör utan något egentligt stöd. Där fanns ett engagemang, sen lämnade han det efter tre år och egentligen förklarar han inte varför. Trots en del högdragen amerikansk retorik känns han hederlig. Vi får se vad som händer med denne hederlige man när han tar över ett av världens mest nersolkade ämbeten. Cheri Honkala som jag träffade i USA sa enkelt, bra att han vann, men det är systemet som måste ändras. (Bilden, Cheri Honkala)
Jag blir lite imponerad av att Obama sökte sig till att arbeta som organisatör utan något egentligt stöd. Där fanns ett engagemang, sen lämnade han det efter tre år och egentligen förklarar han inte varför. Trots en del högdragen amerikansk retorik känns han hederlig. Vi får se vad som händer med denne hederlige man när han tar över ett av världens mest nersolkade ämbeten. Cheri Honkala som jag träffade i USA sa enkelt, bra att han vann, men det är systemet som måste ändras. (Bilden, Cheri Honkala)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar