Lenine

döptes så eftersom hans pappa var aktiv i kommunistpartiet redan under Getulio Vargas. Han är en av de brasilianska musiker jag tycker bäst om. Han är mycket levande på scenen, hans musik är personlig, konstnärlig även i den hårdaste rocken. Idag intervjuade jag honom inför hans konsert på Kägelbanan den 2 april. Han är mycket generös, känns genast som en vän, fortfarande mycket levande trots en lång musikerbana. Hans senaste CD Labiata känns ännu mer nära. Missa inte honom