Den sociala kampens eviga ekorrhjul

Ana Vaneska har varit drivande bakom tanken på ett kvinnokooperativ i den ockupation de hemlösa har i stadsdelen Periperi och som kallas Plaststaden. Först fick hon med hjälp från Ny Gemenskap i Stockholm igång ett kooperativ för att producera djur av papier mache för turister. Tyvärr visade det sig att just den tillverkningen krävde mer än vad de hemlösa kvinnorna orkade med. Efter ett uppehåll började de istället sy kläder, för att sedan övergå till väskor och sandaler. Det fungerade så där. Då fick de besök av Kockar utan gränser som hjälpte dem att starta ett folkkök i kooperativets lokaler. Nu serveras mat för ungeför 100 personer om dagen här och det kostar bara 2 real, c 8 kronor.

Lokalerna har finansierats av Ny Gemenskap som driver en verksamhet i Stockholm där hemlösa och andra får betala 10 kronor för ett mål mat.

Verksamheten med väskor och sandaler flyttas till en annan ockupation som behöver stöd. Förut var där tre kvinnor drivande i ockupationen, nu finns bara Mira kvar. En av kvinnorna orkade inte längre, en annan konfronterade några killar som höll på med småbrottslighet. Hon misshandlades och hennes barack i ockupationen förstördes.

Det är tungt säger Ana, alltid när vi får något att fungera händer det något. Folk är så utsatta här, måste hitta pengar för att överleva. Vi måste hela tiden börja om på nytt, det är slitsamt