Finansindustrin

Det talas om aktiesparare, ett sådant där nyord. Aktiespekulant heter det men det behöver ju inte vara helt fel. Det finns en fördel med att folk vågar satsa pengar i en verksamhet som kan verka osäker, för att det skall finnas möjlighet att starta verksamheter och bygga ut dem. En del vill ta sådana risker, det är OK så länge allt går juste till.


Men allt detta andra, den enorma finansindustrin som växer till en omfattning som lär vara flera gånger större ön den vanliga ekonomin. De vinster som görs här är ju inte direkt kopplade till någon produktiv verksamhet, alltså gör man vinst är det inte direkt beroende av att någon produktiv verksamhet utvecklats. Gör man vinster här är det svårt för mig att förstå att det inte samtidigt medför att någon annan förlorar. Bakom expansionen av finansindustrin ligger de avregleringar som har införts de senaste tjugo åren, vilket har minskat insynen och kraven på institurionerna.

Jag kan förstå att det ibland kan vara intressant med någon typ av försäkring, att man minskar risker. Så har vi det här med nakna CDS, man kan försäkra sig mot att ett lands värdepapper förlorar i värde. Det kan ju finnas någon vits i detta som kallas CDS. Men man kan också försäkra sig mot att ett lands värdepapper förlorar i värde, utan att ha några värdepapper i det landet. Det är detta som är nakna CDS. Man spekulerar alltså i att ett land kommer att få problem, får landet problem tjänar man pengar, punkt. Vad är vitsen med att det finns ett sådant finansiellt instrument? Finns det någon produktiv förtjänst i detta? Knappast. Däremot innebär det att det finns personer därute som tjänar på att skapa problem för ett lands ekonomi. Vi kan ta exemplet Grekland, när räntan på Greklands statspapper stiger ökar dessa CDS i värde och samtidigt förvärras krisen eftersom detta skapar förväntningar på att krisen fördjupas.

Ett annat instrument för att tjäna pengar på elände är blankning, göra vinst på kursfall. Du säljer en aktie som du bara lånat för att köpa tillbaka den för en billigare penning något senare när den fallit i värde. Detta kan göras systematiskt, speciellt illa är det om den som gjort affären fått kunskap om att aktien skall falla eller kanske rent av bidragit till att den fallit. Även detta kan du göra naket, man kan sälja aktier som ännu inte är lånade. Detta borde rimligtvis inte vara möjligt, det är bara ett sätt att tjäna pengar utan göra ett vettigt arbete. Dessutom är det någon som förlorar på det, en aktiespekulant som inte är så insatt kan vara ett lätt offer.

Derivat är ett samlingsbegrepp på olika finansiella instrument som bygger på underliggande värden, kan exempelvis vara bostadslån eller statspapper. Detta har skapat mycket komplicerade finansiella strukturer av papper som ägs av papper och packas ihop på olika sätt i nya papper. CDS är en av dessa. Dåligt underbyggda bostadslån i USA hade också packats ihop i nya värdepapper, när sedan bubblan sprack visade det sig att dessa papper inte hade någon täckning och hela karusellen rullade igång. Mycket av detta sker OTC (Over The Counter) vilket betyder att det inte registreras, bara sker genom ett avtal mellan två parter. Det betyder att ingen har riktig koll på hur säkerheterna ligger i dessa komplicerade strukturer och när något händer blir det en dominoeffekt. Ett minimikrav vore därför att alla dessa aktiviteter registrerades och skedde genomskinligt.

Ingen av dessa inskränkningar intresserar spelarna på marknaden. De kan ta stora risker för om något av de verkligt stora finansinstituten riskerar bankrutt ställs hela länders ekonomi i risk. Staten ingriper därför och räddar dem, man spelar alltså med risker och vinner ofta. Förlorar man är det bara att vänta på att staten räddar en. Ett minimikrav här det som Vänsterpartiet föreslagit, att sparverksamheten och spekulationsdelen i banker delas upp så att den vanliga sunda verksamheten inte drabbas när spekulationsdelen misslyckas. Banker bör heller inte bli så stora ”too big to fail” att de kan innebära finansiella härdsmältor. Deras storlek bör därför begränsas så att deras inflytande inte kan bli för stort. Detta är nödvändigt, men går emot logiken för kapitalet som ständigt vill expandera och lägga mer under sig.

Det som slagit mig är hur pass oöverblickbar dessa nya strukturer är. De enda som verkligen behärskar dem är spelarna själva och de vill inte se dem reglerade. Många av de offentliga utredningar som gjorts kring denna marknad domineras helt av spelarna, vilket betyder att de inte leder till nödvändiga regleringar. Det demokratiska underskottet är skrämmande stort, det behövs motvikter men med försvagade fackföreningar och institutioner på universiteten som alltmer betalas av företagen försvagas denna motvikt, samtidigt som marknaden blir alltmer snårig.