Jordens Vänner har gett Greenwashpriset till Stora Enso. Jag förstår varför, jag har besökt området kring deras fabrik i södra Bahia (Brasilien) flera gånger. De mörka tysta plantagerna av eukalyptus som dödar allt liv är skrämmande att se där de står som soldater i rader. Under dem växer inget, alla djur flyr. Småbrukarna i området känner hotet mycket stort, vattentillgången minskar och jordarna tas över. Det finns ett lokalt motstånd men det tystas ofta av den makt bolaget besitter. Det finns flera exempel på hur kommunernas miljönämnd tagits över av företagets intressen.
Det är en mycket lönsam verksamhet, men problemet är modellen man arbetar efter. Den känns igen runt klotet, ekonomiska intressen tar över jordbruksmark i Syd för här finns pengar att tjäna. Lokala politiker går att köpa om man har resurser. Nu har deras dotterföretag Veracel fått rätten att plantera ytterligare 100 000 ha.
Samtidigt försöker företaget på alla sätt framställa sig som miljövänligt, det finns mindre projekt för att rädda en liten del av regnskogen. Lokala miljöorganisationer köps också upp med rundhänta bidrag.
Detta är greenwashing. När Jordens Vänner presenterade årets pris på ett seminarium i Almedalen blev stämningen hätsk har det berättats. PR-konsulter och hållbarhetsansvariga från olika företag gick till skarpt angrepp. det handlade också om andra mekanismer som nu är i sving för att ge sken av miljö och klimatansvar. Klimatkompensering och handel med utsläppsrätter. Jag kan föreställa mig denna grupp, det är folk som fått en bra födkrok från dessa falska sätt att rädda klimatet, nu hotas det. En del av dem kan säkert tidigare haft ett miljöengagemang. Det är mycket intressant och visar hur vår klimat och miljöpolitik fullkomligt havererat. Liksom en del miljöorganisationer i Brasilien köps också engagemanget här i Sverige upp, kvar är några idealister som kämpar i små organisationer som Jordens Vänner, som också den riskerar att bli en del av etablissemanget med det stöd man ändå får och som man vill värna för att överleva.
Det är en mycket lönsam verksamhet, men problemet är modellen man arbetar efter. Den känns igen runt klotet, ekonomiska intressen tar över jordbruksmark i Syd för här finns pengar att tjäna. Lokala politiker går att köpa om man har resurser. Nu har deras dotterföretag Veracel fått rätten att plantera ytterligare 100 000 ha.
Samtidigt försöker företaget på alla sätt framställa sig som miljövänligt, det finns mindre projekt för att rädda en liten del av regnskogen. Lokala miljöorganisationer köps också upp med rundhänta bidrag.
Detta är greenwashing. När Jordens Vänner presenterade årets pris på ett seminarium i Almedalen blev stämningen hätsk har det berättats. PR-konsulter och hållbarhetsansvariga från olika företag gick till skarpt angrepp. det handlade också om andra mekanismer som nu är i sving för att ge sken av miljö och klimatansvar. Klimatkompensering och handel med utsläppsrätter. Jag kan föreställa mig denna grupp, det är folk som fått en bra födkrok från dessa falska sätt att rädda klimatet, nu hotas det. En del av dem kan säkert tidigare haft ett miljöengagemang. Det är mycket intressant och visar hur vår klimat och miljöpolitik fullkomligt havererat. Liksom en del miljöorganisationer i Brasilien köps också engagemanget här i Sverige upp, kvar är några idealister som kämpar i små organisationer som Jordens Vänner, som också den riskerar att bli en del av etablissemanget med det stöd man ändå får och som man vill värna för att överleva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar