Två städer

Tegucigalpa säg vara en ful stad, kan hålla med. Den ligger visserligen i en vidunderlig omgivning med högra gröna berg kring grytan som är staden. Men den är sliten, det centrala torget vid katedralen märker man knappt att man passerat. Gatorna är ofta trånga och trafiken eländigt långsam, man kan stå stilla i tio minuter utan att röra sig. Luften blir inte så kul. Ändå är det en stad som lever, det finns stadskvarter med en täthet, fast våldet finns där. Man går inte gärna ut efter mörkrets inbrott, landet är fattigt.

När jag så dyker ner i El Salvador får jag närmast en chock va den fuktiga värmen. Flygplatsen är modern och välfungerande. Den breda motorvägen in till staden San Salvador är omgiven av en tropisk grönska. Det känns lite som att komma till mitt Salvador i Brasilien. Fast här är det faktiskt lite flottare, eller man märker inte slummen på samma sätt. Det känns först mycket fint, gatorna är breda, fast trafiken hänger ändå upp sig. Det finns mycket lite kollektivtrafik, fast nu planerar visst FMLN regeringen några stråk för lite större bussar. Bra för det känns så tröstlöst att bara sitta fast i bilköer, synd att det blir bensinbussar.

Efter att tag slår mig ändå tanken, detta är en bilstadd. Det är inte lätt att ta sig fram på annat sätt. Det är inte så kul att flanera på gatorna, här finns sällan stadens täthet. Nu har vi blivit skjutsade runt hela tiden, hur skulle det gå utan bil?