Teater nära

I lördags såg jag en föreställning av Mats Rosén. En enkel vandring på Söder, just i mina kvarter. Hela föreställningen med bara en musiker var mycket anspråkslös, men just därför så sympatisk. Jag blir alltid närmast rörd när någon beskriver min nära verklighet, som blir nämnd, uppvärderad och synlig. Alltför ofta tar vi den för så självklar att vi inte ser den.