Anna Järvinen

Jag har hört hennes senaste CD som låter intressant, men jag blir inte klok på den. Nu sjöng hon på den stora förstamajfesten. Hon kom in på scenen satte sig på en pall och ålade sig, innan hon hittade em lämplig pose. Hon fortsatte att slingra sig, hade så mycket manér att det kunde fylla hela Opreabaren och en stor del av Stureplan. Så visslade hon några toner, wow den tjejen har power hördes tydligt.

Jag blev inte klok på henne, varför fnissade hon så där löjligt, varför använde hon en slags Baby Doll röst. Varför nådde hennes utstrålning inte ens fram till scenkanten. För det som också framstod var att hon är en härligt begåvad sångerska. Hon sjunger eget material, och kan verkligen använda rösten som ett riktigt instrument. Ibland vågade hon också släppa fram hela rösten, men så gömde hon sig igen bakom sina manér. Det fanns också både poesi och innehåll i det hon sjöng. Hon vågade sig på höstvisan av Tove Jansson, med bravur men också med dessa märkliga krängningar av kroppen som skall föreställa konstnärlighet, misstänker jag. Kom igen tjejen, du har stora möjligheter.