Det system med ekonomiskt stöd till fattiga familjer som finns i Brasilien under namnet Bolsa familha har väckt internationell uppmärksamhet. Det har setts som ett skäl till att den brasilianska ekonomin klarat sig så bra. Ekonomiprofessorn Eduardo Faganí varnar för att många länder tagit över denna åtgärd, som egentligen inte är så kostsam, utan att se helheten i den brasilianska politiken. Ett sådant här stöd, genomfört medan man samtidigt drar ner på statens åtgärder, kan vara farligt. Det kan också uppmuntra politiker till att försöka köpa billiga röster.
Som ett svar på posten annonserar nu den svenska regeringen att man kommer att kräva att elever går i skolan för att få olika bidrag. Här i Brasilien kopplas Bolsa familha så, men skälet är att barnen inte skall tvingas att arbeta istället för att gå i skolan, en helt annan utgångspunkt, ingen bestraffning.
Faganí pekar på flera samtidiga åtgärder från den brasilianska regeringens sida. En kraftfull progressiv ekonomisk politik från regeringen för att styra ekonomin, skapandet av 12 miljoner nya arbetstillfällen, kraftigt ökade sociala utgifter i olika program, kraftigt höjda löner för de lågavlönade, på åtta år har minimilönen ökat med 80 procent i reellt penningvärde (detta är kanske den viktigaste åtgärden), en demokratiseringen av landet genom olika reformer och en satsning på att bekämpa fattigdomen.
Faganí skriver sitt inlägg för att varna länder att ta över Bolsa familha och samtidigt dra ner på statens engagemang och sociala satsningar i tron att Bolsa familha skulle vara en patentmedicin. Jag tror inte han i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig att något så dumt som den svenska regeringens förslag skulle kunna åberopa exemplet Bolsa familha.
Som ett svar på posten annonserar nu den svenska regeringen att man kommer att kräva att elever går i skolan för att få olika bidrag. Här i Brasilien kopplas Bolsa familha så, men skälet är att barnen inte skall tvingas att arbeta istället för att gå i skolan, en helt annan utgångspunkt, ingen bestraffning.
Faganí pekar på flera samtidiga åtgärder från den brasilianska regeringens sida. En kraftfull progressiv ekonomisk politik från regeringen för att styra ekonomin, skapandet av 12 miljoner nya arbetstillfällen, kraftigt ökade sociala utgifter i olika program, kraftigt höjda löner för de lågavlönade, på åtta år har minimilönen ökat med 80 procent i reellt penningvärde (detta är kanske den viktigaste åtgärden), en demokratiseringen av landet genom olika reformer och en satsning på att bekämpa fattigdomen.
Faganí skriver sitt inlägg för att varna länder att ta över Bolsa familha och samtidigt dra ner på statens engagemang och sociala satsningar i tron att Bolsa familha skulle vara en patentmedicin. Jag tror inte han i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig att något så dumt som den svenska regeringens förslag skulle kunna åberopa exemplet Bolsa familha.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar