Honduras är ett land i fritt fall. Här begås mest mord i hela världen, fattigdomen ökar och staten faller sönder, skolor och sjukvård är i förfall. Det mest oroande är hur narkotikatrafiken äter sig in i politiken, nationalistpartiet är djupt korrumperat och de har nu inrättat en militärpolis, vilket är oroande. En polis utan civilsamhällets kontroll. Förfallet har en stor del av sina rötter i militärkuppen 2009, 32 journalister har mördats sedan dess.
Det hoppfulla som hänt är att det bildats ett nytt parti Libre, med de radikala delarna av den liberale president Zelayas parti och en bred uppslutning av folkrörelser. För första gången finns ett radikalt alternativ till det gamla tvåpartisystemet. Deras presidentkandidat hette Xiomara Castro, maka till den störtade Zelaya.
Deras mobilisering på gatorna var imponerande, där fanns ett varmt och starkt engagemang. Jag fungerade som valobservatör, var runt i vallokaler där jag såg ett stort deltagande och faktiskt ganska hederligt agerande. I den första lokalen jag var i ett folkligt område hade Xiomara 80 procent av rösterna. I den sista lokalen var jag med om själva rösträkningen, mycket noggrann, där vann den liberale kandidaten precis före Xiomara, Nationalistpartiets Orlando kom sist.
Efter sammanräkningens scannades resultaten och skickades till valnämnden, men varje parti fick en kopia. i valvakan fick vi höra att Xiomara hade vunnit enligt vallokalsundersökningen 29 mot 26 för Orlando och vi firade. Sedan började valnämnden rapportera och de redovisade konstant 34 för Orlando och 28 för Xiomara. Den svaga länken är sammanräkningen hos valnämnden, som helt domineras av högern. Enligt uppgift har de diskvalificerat 20 procent av sammanställningarna. Svårt att bedöma, men min magkänsla sa mig då att det var fusk. Nu har EU godkänt valet, men varken Libre eller det andra oppositionspartiet har ännu erkänt sig besegrade. Det kan bli tufft i landet.
Det finns ett problem till och det är hur Orlandos parti använt offentliga medel i sin kampanj, delat ut mat för röster och så vidare. Det hela känns mycket sorgligt
Deras mobilisering på gatorna var imponerande, där fanns ett varmt och starkt engagemang. Jag fungerade som valobservatör, var runt i vallokaler där jag såg ett stort deltagande och faktiskt ganska hederligt agerande. I den första lokalen jag var i ett folkligt område hade Xiomara 80 procent av rösterna. I den sista lokalen var jag med om själva rösträkningen, mycket noggrann, där vann den liberale kandidaten precis före Xiomara, Nationalistpartiets Orlando kom sist.
Efter sammanräkningens scannades resultaten och skickades till valnämnden, men varje parti fick en kopia. i valvakan fick vi höra att Xiomara hade vunnit enligt vallokalsundersökningen 29 mot 26 för Orlando och vi firade. Sedan började valnämnden rapportera och de redovisade konstant 34 för Orlando och 28 för Xiomara. Den svaga länken är sammanräkningen hos valnämnden, som helt domineras av högern. Enligt uppgift har de diskvalificerat 20 procent av sammanställningarna. Svårt att bedöma, men min magkänsla sa mig då att det var fusk. Nu har EU godkänt valet, men varken Libre eller det andra oppositionspartiet har ännu erkänt sig besegrade. Det kan bli tufft i landet.Det finns ett problem till och det är hur Orlandos parti använt offentliga medel i sin kampanj, delat ut mat för röster och så vidare. Det hela känns mycket sorgligt
Inlägg
För den som just har genomfört en militärkupp är nog lite valfusk inget att dra sig för... Men det skulle förstås vara bättre med bevis. Konstigt att inte oppositionen såg till att den gjorde sin egen sammanräkning?
SvaraRaderaDet gör de faktiskt, de påstår att 800 000 röster manipulerats, de påstår samtidigt att valnämnden börjat förstöra underlaget. Svårt att riktigt säkert veta
RaderaDet är väl ingen slump att "ta sig vatten över huvudet" på spanska heter "meterse en honduras"?
SvaraRadera